söndag 31 december 2017

Hantverksåret 2017

Idag är det nyårsafton och som många andra passar jag på att fundera kring året som har gått.

I år har jag haft två huvudsakliga principer kring hantverkandet. Dels ska jag bara göra det som känns roligt och dels ska det finnas en balans mellan inköp av hantverksprylar och färdigställda projekt.

I början av året började jag därför med ett exeldokument där jag fyllde i alla avslutade projekt och alla hantverksrelaterade inköp (både genom företaget och privat). Siffrorna kanske är mest intressanta för mig själv, men jag bjuder på det sammanställda resultatet efter ett par bilder på några av årets färdigställda hantverk.

Nålbundna knästrumpor till mig

Hemsydd klänning (i  1950-talsmodell) och hemstickad kofta

Provsömnad av en klänning att ha till vardags

Stickad islandströja till sonen
Nålbundna handledsvärmare
Nya hängselkjolen (och huvudduken)
Linplagg för ruinklättring 
Snyggkaftanen
Stickad sjal till gammelmormor Mörk

I år har jag sytt 42 saker, stickat 32 saker och nålbundit 11 saker. Det kan vara bra att ha bakgrundsinformationen att jag har varit föräldraledig på deltid de första 5 månaderna på året och har haft 8 veckor sommarledighet. För med heltidsjobb och ett litet barn låter detta som fantasisiffror.

Vissa projekt är såklart större än andra. Att sy ett par muddbyxor i trikåtyg på kompisens overlockmaskin går rätt fort. Att nålbinda ett par knästrumpor tar betydligt längre tid.

Jag har köpt 5,97 kg garn och 41,2 meter tyg. Det känns helt rimligt i förhållande till hur mycket jag hantverkat. Tygskåpet är mindre fullt vid årets slut än vid årets början. Men en hel del redskap, mönster och en ny provdocka har fått flytta in i vårt hem.

Det har inte blivit så mycket bloggande, främst för att jag prioriterat annat och för att ovanligt många projekt inte har varit historiska. Vi får snart se vad år 2018 har att erbjuda.

Gott nytt år!

tisdag 25 juli 2017

Näbbskor

Bland mina gamla bebiskläder fanns det ett par näbbskor i storlek 20. Dessa har Oskar fått använda till sina medeltidskläder denna sommar.




måndag 17 juli 2017

Sova i tält med barn

På Skellefteås medeltidsdagar sov vår ettåriga son för första gången i tält. Det blev inte jättemycket sömn den första natten och eftersom våra föräldrar bodde i närheten så turades vi om att åka och sova inomhus de följande nätterna. Veckan efter var det dock dags för medeltidsdagar på Hägnan och efter vissa förbättringar sov hela familjen riktigt bra i tältet.

Sonen sover vanligen i spjälsäng i vårt sovrum. När vi inte är hemma sover han i en resespjälsäng. Trots att den inte ser det minsta medeltida ut valde vi ändå att använda den. Den tar lite plats i packningen, är bekant för sonen och han kan inte klättra ur den själv eller välta den. 

I sängen hade vi den åkpåse i fårskinn som han haft i vagnen under vintern, ett täcke och en yllefilt. Täcket bestod av ett yllepåslakan som vi lagt ett dubbelvikt lite tunnare (fullstort) täcke i. 

Över sängen drog vi det myggnät som vi på sommaren använder till barnvagnen. 

Vi eldade i en fotogenkamin på natten och den dag det regnade för att få ur fukten ur tältet. 
 

Vi använde alltså helt moderna saker som resesänga, engångsblöjor och trikåpyjamas för att göra det enkelt. Detta kombinerade vi med fällar och filtar för att göra det varmt och mysigt. Vi är supernöjda med veckan och ser fram emot många fler tältevent med hela lilla familjen. 

fredag 7 juli 2017

Mongolinspirerad vikingakaftan

Vi kör mest på koltar till barnet, men något enstaka skrytplagg kan vara kul att göra. Därför fick ytterplagget bli något lite extra.


Brickbandet fick vi i bröllopspresent och maken har en bit på sin fintunika. Tanken är att när sonen växer ur detta plagg ska brickbandet sprättas loss och flyttas efter till ett större plagg. 


Tyget är medeltidsmodes meltonull och spännena är ett loppisfynd. På insidan fästes plagget med påtade snoddar. 

tisdag 4 juli 2017

Nålbunden barnmössa

Unge herr Mörk har fyllt ett och har redan hunnit växa ur flera uppsättningar medeltidskläder. Jag tänkte posta om sommarens dräkt plagg för plagg. Först ut är den nålbundna mössan. 


Denna är nålbunden i garnet Ullgarn extra 2 vilket är mitt nya favoritgarn för nålbindning. Merinoull blandat med gotlandsull gör ullen mycket mjukare än den ser ut, perfekt tjocklek för mitt stygn och i flera snygga färger. 

Mössan är gjord på samma sätt som jag gör vuxenmässor, förutom att jag bundit knytband så att den stannar lite längre på barnets huvud.


Jag gjorde en likadan gul mössa i mars , men den har han växt ur. 

torsdag 17 november 2016

T-tunika

När man snabbt behöver sy en linnekjortel är det bra att ha en riktigt enkel variant.


För att sy en t-tunika viker jag tyget dubbelt med den vikta kanten uppåt. Sedan lägger jag ett plagg i rätt storlek på tyget, ritar runt det och lägger på lite längd och vidd nertill. 

Därefter klipper jag ut min skapelse och syr ihop med en söm som går från handled till nederkant och avslutar med att fålla ärmar och nederkant. 

Det är inte tygeffektivt att sy på detta sätt, men det går snabbt och man behöver inte ens ta fram måttbandet. Plagget bör göras i tunna tyger annars begränsas rörligheten av ärmarnas konstruktion. I övrigt fungerar det som underplagg till både män, kvinnor och barn. 

torsdag 29 september 2016

Bebiskjortel efter Herjolfsnes no.62

Bland grönlandsfynden, daterade sent 1300-tal/tidigt 1400-tal finns det en väldigt liten kjortel. Denna har fått numreringen 62 och är ungefär i storleken av ett nyfött barn. Plagget var i ylle och man tror att det var fodrat.

Originalet har flera skarvar och en förklaring kan vara att plagget är sytt av bitar som blivit kvar efter tillskärning av andra plagg. En annan förklaring skulle kunna vara att plagget är sytt av ett annat plagg och det är utifrån detta jag gjort min tolkning.

Herr Mörk var väldigt less på att lappa och laga sin undertunika och då vi har behov av ett stort antal bebisplagg till sommarens evenemang beslöt jag mig för att den välanvända underskjortan skulle få ett nytt liv. Materialet i skjortan är från början ett handvävt linnelakan.

Bitarna sammanfogades med vaxad lintråd och fälldes för att inte repa upp sig.

Det finns två stora fördelar med att återbruka vuxenplagg till barnplagg. Dels var (och är) det billigt att inte köpa nya tyger. Sedan ger det mjuka och sköna linneplagg till de små då föräldrarna redan nött tyget mjukt. Jag kan inte säga om originalfyndet är gjort av spillbitar eller av redan befintliga plagg, men båda är väldigt troliga teorier som vi kan använda när vi idag återskapar den ljusa delen av medeltiden.